Jag har flera gånger stött på folk som tror att shibor inte skulle kunna tränas i lydnad eller att man måste göra på ett helt annat sätt med en shiba än en hund av någon annan ras. Det är både rätt och fel. Vi har haft och har shibor som tävlar i lydnad och i bruks, då framförallt i spår.
Oavsett vilken hund man nu tänkt sig att träna med så finns det två aspekter att ta hänsyn till när man lägger upp sin träning. Nämligen vilken ras man har och vad den har för arbetsbakgrund, samt hur hunden som individ fungerar.
Shibor är jakthundar från början, det innebär att de ska lämna sin förare och vara borta på egen hand i skogen och där arbeta självständigt. Den ska fatta egna beslut om vilket byte som ska jagas, åt vilket håll, hur länge och så vidare. Men i lydnadsträning kräver vi att hunden ska arbeta nära föraren, gå fot till exempel och absolut inte ta några egna initiativ!
Om man har dessa motsatser klart för sig förstår man varför det inte är så lätt att få en shiba eller någon annan jakthund att bli superbra i sådana lydnadsmoment, det strider ju faktiskt mot vad de under en mycket lång period har varit framtagna för att göra. Bara för att vi inte avlat på jaktegenskaperna under de cirka 40 år vi haft rasen i Sverige, finns de kunskaperna kvar i alla shibor. Även den lataste shiba-tant kan allt om jakt om hon bara vill!
Shibor tillhör den grupp hundar jag kallar ”varför-hundar”, det är hundar som lär sig snabbt men som sedan frågar ”varför ska jag göra detta, vad vinner jag på det?” Då krävs motivation genom både lek, godis och social samvaro, men ibland är svaret helt enkelt ”för att jag säger det”.
Den andra gruppen kallar jag ”hur-hundar”, det är hundar som man visar och visar om igen vad man vill att de ska göra. Det kan ta lång tid att lära in ett moment, men när hunden väl förstått gör denne momentet varje gång man ber den.
När man tränar med shibor är min erfarenhet att det krävs en mycket stark relation med hunden, den måste verkligen tycka du är störst, bäst och vackrast i alla lägen och helfestlig att vara med. Den relationen bygger man upp under valptiden och underhåller hela livet.
Man ska också sträva efter att skapa förväntan på belöningen. Ger man alltid en bit köttbulle så är det inte särskilt överraskande, det funkar på ”hur-hundar” men inte på ”varför-hundar”. Varför-hundarna tänker efter om det är mödan värt att lyda för en köttbulle.
Ha kul! Shibor har humor och gillar att busa låt de göra det ibland och ta inte allt på blodigt allvar hela tiden!
Helena Ekevär